Du var någonting
Saker förändras. ständigt. Ingenting består.
Är vi inte alla människor levande bevis på detta? Är du fortfarande samma person som du var igår?
Känner du samma känslor? Tänker du samma tankar?
Livet står aldrig still och visst är det en charm i sig, men ibland önskar man att det hade stannat upp
lite längre, så man hade kunnat njuta bara ett par sekunder till.
Människors känslor ändras från dag till dag, jag är väl medveten om detta då jag är en utav
dem som har ett känsloliv som går som en bergodalbana.
Ändå kom det som en chock, som en käftsmäll att du inte längre ville.
Du blev rädd. Och jag förstår, jag har varit rädd varje steg under vår vackra saga, men jag vet nu i efterhand att skulle jag få en andra chans skulle jag inte vara rädd. Jag skulle vara din.
Men det är alldeles för lätt att vara efterklok.
Känslor och kärlek är någonting svårt, för mig har det varit någonting skrämmande, men du visade mig att det kunde vara någonting fantastiskt, och jag vågade tillslut öppna mig tack vare att du hade tålamodet att stanna kvar så länge.. Bara det visar vilken fin människa du verkligen är.
Du frågade mig om jag hatar dig nu.. Att du ens frågade sårade mig djupt in i själen, för jag kommer aldrig hata dig. Du kommer ha en alldeles speciell plats i mitt hjärta, för du lyckades öppna upp det ännu en gång. Du förtjänar en plats där. Jag är glad att jag lärt känna dig och jag hoppas du är lycklig för det skulle göra mig lycklig.
Men det var längesen detta hjärtat öppnat sig för någon, längesen jag blottade mig så mycket så jag vet inte om jag vill riskera att göra något dylikt igen. Jag har varit kär en gång tidigare, det sårade mig extremt mycket. Men jag var ung och naiv då. Nu andra gången om, känner jag denna smärta igen, men den här gången känns det värre just för att jag tillät mig själv att bli kär i dig. För jag visste att du verkligen var bra. Jag vill inte ge hjärtat till kärlek igen. För när man blottar sin själ för någon, så riskerar man eller ja nästan ber om att bli sårad.
Du var speciell.
Tack
